Adobe har som bekant bytt intäktsmodell till abonnemang. En del gillar det, andra inte. Debatten blir ofta långdragen och när den har pågått länge är de flesta kvar på precis samma åsikt som de började på.
Jag som lärare och författare får ofta frågan vad just jag tycker. Här är svaret:
Jag tycker det är bra.
För mig handlar det inte bara om Adobe, utan om alla produkter som blir tjänster. Jag anser att de ska ses tillsammans istället.
För mig är det en kostnadsfördelning
Jag uppskattar att jag slipper en investering för att få starta. Det kostar inte längre tusentals kronor att upptäcka om jag gillar att videoredigera / skriva musik / designa webb / etc.
I flera fall hade en tidig investering blivit billigare än ett långt abonnemang. Men jag tror det är fel sätt att räkna. Alla tjänster jag har testat, utforskat och avbrutit måste finnas med. Och alla de produkter som finns inom tjänsterna. Där sparar jag pengar, när det inte finns en startinvestering att förlora.
Tjänster fördelar alltså mina kostnader på två plan:
- Fördelat över tid. Inga startkostnader. Inga plötsliga uppdateringar. Samma kostnad alltid.
- Fördelat över rätt- och felköp. Tjänster jag gillar blir en kostnad länge. Tjänster som var fel för mig blir en kortvarig kostnad.
Det finns många tjänster som tidigare var produkter: Spotify för musik, Readly för tidningar, Guld för undervisning. Visst blir det abonnemangspengar som tickar varje månad.
Kanske räknar du på det så här: ”Äsch, jag lyssnar ju på samma skiva eller läser samma tidning. Jag skulle köpt dem och ägt dem livet ut istället för att hyra dem som nu.”
Det tar bort alla felaktiga beslut ur ekvationen. Förr köpte jag skivor som var gigantiska felköp. Jag köpte tidningar som jag inte läste. Det är lätt att glömma bort vilka stora kostnader jag hade för att prova mig fram.
Tjänster före produkter är alltså smart skapta för de med nyfikenhet och suget att prova sig fram. Jag är sådan och jag uppskattar det.